I nästan 8 månaders tider har jag laddat och varit sjukt nervös inför den här fotoresan. Det var min första fotoresa och första gången jag skulle vara i väg från min familj så länge. Dessutom på ett ställe som kändes lite skrämmande faktiskt. Varangerhalvön i Nordnorge som nästan ligger vid gränsen till Ryssland.
Foto: Skymning vid den sista stranden.
Efter en natt på ett hotel vid Oslos flygplats var det dags att ta flyget till Kirkenes. Jag var mycket nervös för att passera handbagage kontrollen eftersom jag hade all min kamerautrustning i den väskan. Incheckning av kamerautrustning är det sista man vill vara med om som fotograf eftersom risken finns att något skulle kunna gå sönder eller att väskan skulle komma på villovägars och inte skulle komma fram i tid. Men kontrollen gick fint som tur var!
Jag mötte upp vår researrangör Niklas och en till deltagare Anders innan bording och väl framme i Kirkenes hämta vi upp den sista deltagaren Chatarina innan vi begav oss mot vårt första boende i Båtsfjord.
Efter första natten i Båtsfjord var planen att fota Varangers vackra landskap. Vi fick packade med oss lunch och började bilfärden över högfjället. Det var helt fantastiska vyer där uppe med snö så långt ögat kunde nå. Jag kände mig ganska nervös inför fotograferingen för de andra fotograferna som var med hade mycket mer erfarenhet än jag och hade fotat i många år. Det kändes som att jag fick kämpa med min fotografering och jag hade svårt att hitta kreativiteten i början. Men efter några stopp längst vägen började det släppa lite för mig.
Ett mål på resan var en liten pittoresk fiskeby. Där fanns fina byggnader att fotografera, vackra detaljer och en fin strand. Jag gick på en liten upptäcks färd med min kamera till en annan strand själv. När jag var mitt uppe i att fota vi stranden märkte jag inte att vågorna blev allt större och helt plötsligt fick jag en våg nästan över mig. Jag räddade kameran och mig själv precis men fick en del vatten på mig. Det var första (men inte sista) gången på resan som jag insåg att det hade varit smart att packa med ett par fodrade stövlar och regnbyxor på resan. Ju längre dagen gick ju kallare och blåsigare blev det. Eftersom jag inte lärt mig alla knappar på kameran än fick jag ta fram fingrarna ur tumvantarna i emellanåt vilken var sjukt kallt! Det kändes som att jag skulle förfrysa mina fingrar ett tag. Vi hade bara en kall bil att gå in i för att få upp värmen emellanåt.
Till sist kom vi fram till den strand som var slutmålet för den här dagen. Där skulle vi stanna tills en stund efter solnedgången. Det var väldigt vackert där men jag var sjukt trött och kall vid det här lagret så motivationen och inspirationen gick lite upp och ner. Efter cirka 8 timmar ute i kylan var det skönt att komma tillbaka till hotellet för att äta och sova.
Här nedan finns lite bilder från de första två dagarna. Klicka på första bilden för att bläddra enklare.
